Månadsarkiv: augusti 2014

Barn är en Herrens gåva….

Barn är en Herrens gåva, en livsfrukt, en lön! Står det i Psaltaren 127.

En helt fantastisk gåva som vi vet att man aldrig kan ta för givet. Annars är det ju faktiskt ingen gåva, gåvor kan man inte ta för givet. Att inte alla får del av denna gåva, är inte helt enkel att förstå. Det är ett annat ämne som jag inte tar nu.

Det finns ett talesätt att barn är till låns. Det klingar inte lika vackert som gåva, men det beskriver rätt bra vad det handlar om. Man äger inte sina barn, dom är egna individer som man förvaltar och formar under ett visst antal år för att sedan släppa taget om dom för att de in sin tur ska bygga sina egna liv.  Det är en nödvändig frigörelseprocess från båda sidor, som förtydligar att det är ett lån som måste lämnas vidare.

Det finns något helt fantastiskt vackert med detta som förstärker att det just är en gåva. Jag får något som jag inte kan ta för givet att jag har ensamrätt till, det är nedlagt/bestämt att det ska ges vidare, annars kan inte ytterligare under kunna ske….

De barn som jag/vi fick och lämnade ifrån oss,  tillför nu familjen fler gåvor…..

Miraklernas mirakel! Jag förundras varje dag över dessa ljuvliga nya gåvor, som dessutom har likheter med dom själva :)

IMG_3736 IMG_3721 

Jag läser vidare i Psalataren 128: ”Herren välsigne dig från Sion, må du få se barn av dina barn!”

Såå innerligt tacksam!

/Anki

 

Annonser

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Sommar, sommar, sommar..

Jag delar en text, om än lite sent, som jag skrev innan sommaren till sommarnummret av Frälsningsarmens tidning Stridsropet. En del av er läser förmodligen inte tidningen:).

 

Sommar, sommar, sommar……..
Jag vill viska i ditt öra
just de orden du vill höra.
Sommar, sommar, sommar…..

Signaturen vi så väl känner igen från P1 sommarprogram, debutåret var 1959, då jag var två år. ”Det ska vara lätt musik med prat med mening i” sa Tage Danielsson som var mannen bakom programmet.
Min mamma missade inte många program, hon släpade med sig transistor radion i badkassen till stranden, det tog en stund att ratta in rätt kanal innan signaturen flödade ut: sommar, sommar, sommar…. den hördes i stereo på stranden, det var ett självklart inslag för många. Än i dag när jag hör signaturen så infinner sig ett välbehag som är starkt förknippat till min barndoms strand.
Förra sommaren återvände jag dit, mitt sommarparadis. Mamma slet som ett djur för att kunna hyra stugan på Östra stranden år efter år. När jag promenerade utmed strandkanten spelades många minnen upp: hur vi lekte ”tafatt” med vågorna, alla spännande saker som flöt upp på stranden efter stormiga dagar. Vidderna som tillät lekar som kräver utrymmer; land och rike, hela havet stormar,drakflygning…..

För många är sommar förknippat med detta: värme, sol och bad, lek, vila och återhämtning, tid att vara tillsammans.
För några är det stress och press. Ska pengarna räcka till att göra något ”extra”? Arbetslösheten gör sig än mer påmind. Kanske dyker ett efterlängtat sommarjobb upp, men hur blir det då för barnen, ska de ha barnomsorg hela sommaren?
För ytterligare några är sommaren ett rent helvete: bråken i familjen blir mer intensiva när alla är lediga. Ovissheten att vakna på morgonen och inte veta vilket humör mamma och/eller pappa kommer vakna på efter ännu en natts ”festande”.
Förutsättningarna ser väldigt olika ut för oss människor. Livet är inte rättvist!
En del skyller på Gud.

Människan har en tendens att skylla på någon annan när något inte blir bra. Känner du igen det? Om du råkar stöta till ett glas vatten som faller ner på golvet och går sönder, så är det ofta någon annan som ställde det så illa dumt så det föll till golvet. Om du blir försenad till jobbet, så handlar lätt ursäkten om att någon annan var orsaken till förseningen.
Visst är det enklast att skylla på någon annan, men det är ju inte heller rättvist!

Gud får lätt skulden för alla orättvisor.
Min tro är att orättvisorna i vår värld skulle se helt annorlunda ut om alla förmådde leva efter det Jesus sammanfattar i ett enda budord: ”Du ska älska Herren din Gud, av hela ditt hjärta, och din medmänniska som dig själv!”

Det kan kännas främmande att älska en Gud man inte känner,
men man kan börja med att bry sig om sin medmänniska, utifrån sina förutsättningar. Det finns inga begränsningar för hur det skulle kunna se ut: Bjuda in grannen på fika eller dra ut på picknick tillsammans. Ta med någon när du själv ska åka och bada. Bjud med någon till sommarstugan. Göra det som känns mest naturligt för dig och utifrån dina tillgångar och förutsättningar. Du och jag kan vara med och göra skillnad för någon den här sommaren!

Att kunna älska måste föregås av goda möten, där växer kärleken fram till medmänniskan, till Gud och dig själv.

Människor ser Gud varje dag! – De känner bara inte igen honom. (Pear Baile)
Var uppmärksam så kommer du också få många goda möten med Gud i sommar!

/Anki

 

 

 

 

Lämna en kommentar

Under Uncategorized