Månadsarkiv: maj 2012

Jag vill bli mer äkta!

Det är en hektisk tid, att knyta ihop våren, förbereda sommaren med allt vad det innebär och samtidigt lägga planer för hösten. Plus allt oförutsett som hela tiden uppstår i ett arbete med och för människor. Helt enkelt för mycket. Mitt i allt har jag fått förmånen att åka på en kurs i Norge i fem dagar Det är min arbetsgivare, Frälsningsarmén som inbjudit mig och ett gäng kolleger från Sverige och övriga Norden. Det känns väldigt olägligt, men samtidigt mitt i prick att lämna allt för att stanna upp och reflektera över sig själv och livet. Kursen handlar om det viktigaste redskapet i det här jobbet, jag själv, jobba på karaktären (just det inte karriären), att bli mer äkta, bli mer helig helt enkelt. Det är inget som sker på en kafferast, jag tror det är mer eller mindre en livsprocess. Behövs det? Vi är alla är samma skrot och korn, bakom alla fina fasader finns det skavanker som behöver poleras och bli ännu vackrare Jag vet att när jag tillåter mig processas blir jag ”vackrare”, och jag tror också vi gör ett större avtryck på omvärlden. Sitter just nu ofrivilligt på Arlanda och inväntar flyget, jag fick snabbt testas på hur ”helig” jag är, blev inte insläppt för att jag inte kom i utsatt tid. Blev både arg och ledsen, hade massa saker att skylla på, för det första på Skyways som gick i konkurs så jag var tvungen att boka om och därmed mindre tid mellan flygen, bagage utlämning från Visby flyget krånglade, när jag frågade personal om incheckningen hänvisade dom mig åt motsatt håll. Så där stod jag och var arg på alla ”andra” och var gråtfärdig. Tills jag tog mitt eget ansvar, och accepterade förändringen. Jag fick biljetten ombokad kostnadsfritt:) dom tyckte synd om mig tror jag. Jag blev glad igen och köpte en morotskaka med te och sjönk ner i en fåtölj och jobbade i kapp det jag hade hoppats hinna innan jag åkte. För mig blev det riktigt bra trots allt! Nu återstår och se vad jag missade när jag anländer fyra timmar försent. Det här är väl en del av livet, frågan är hur vi hanterar det? Jag har förväntan att få fylla på förrådet de här dagarna! Jag vill bli mer äkta, hjälp mig Gud! Anki

Annonser

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Stålmamma

Är på väg hem från ett besök hos min 83 åriga mamma. Har svårt att hantera mina känslor när jag ser hur min stålmamma långsamt bryts ned. Sitter nu och försöker knappa ner några rader på min iphone.
Mamma som alltid varit så stark och haft järnkoll på det mesta. Hon har hållt ihop familjen så gott hon kunnat samtidigt som hon har haft tusen järn i elden. Jag förstår inte hur hon fick ihop allt.
När jag fick egen familj och stålmamma kom på besök så hade hon alltid förutom en stor resväska för egna behov, med en lika stor välfylld väska till hela familjen. Den var fylld med kålpudding, kåldolmar, köttfärslimpor, diverse kött stycken, nybakade favoritkakor, överraskningar till barnen och alltid fräscha krukväxter! Tror hon själv nästan var mer entusiastisk än oss över att överraska. Jag fattar inte hur hon som ensamstående fick ihop det? Nu drygt 25 år senare så går allt i dubbelslowmotion. När jag har varit hos henne och lagat mat och fryst in i matlådor, fixat och donat med lite av varje. Så har hon suttit och suckat över hur förfärligt det är att jag ska behöva slita så:). Allra jobbigaste ändå är personlighets förändringen. När förändringen går så successivt så ser man det inte lika tydligt från gång till gång. Helt plötsligt är den där. Hur gick det till? en bit av mamma försvann och jag hänger inte med, åtminstone inte mina känslor.
Anki

4 kommentarer

Under Uncategorized

Heja på svenska folket!

Heja på svenska folket, fortsätt reagera, dela berättelser!  Ju fler berättelser liknande Jimmy vi delar så tror jag mig veta att  det oundvikligen sätter vårt land i rörelse. Det tror jag för att när vi hör berättelserna liknande Jimmys, så inser vi ganska snabbt att det skulle kunna vara jag, det kryper närmare, det är inte ”dom där”. Därför är det viktigt att berätta, orkar du så gör det, be någon om hjälp.

Marcus Birro sätter skarpa och tillspetsade ord  på det i sin krönika:   ”Delar av Sverige har förvandlats till en krigszon. Det är dessutom den värsta, lägsta, snuskigaste formen av krig; inbördeskrig. Det är regelräta strider dagligen. Människor får sina liv förstörda. Vi har riktat vapnen mot oss själva, blivit blinda i vår säkert välriktade iver att alla ska göra rätt för sig.

Civila offer i detta inbördeskrig är sjuka, arbetslösa, mjältsjuka och ledsna medmänniskor som inte orkar ta den där striden, som inte orkar förklara sin utsatthet, sin sjukdom, eller sin sorgsenhet.

För att orka vara sjuk i dag måste du vara frisk.”

Så sorgligt sant, det kan vi bara inte sitta och titta på, tillsammans ska vi förändra.

Läs hela krönikan och sprid den:

http://www.expressen.se/kronikorer/marcus-birro/marcus-birro-vi-blev-sjuka-av-sorg/

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Utförsäkrad utan att vara frisk, det händer i Sverige idag!

Tack till Jimmy som orkar dela med sig av sin berättelse. Heder till dig, att du gör det inte bara för din egen skull! Att Jimmy inte är ensam om liknande behandling, visar antal delningar av Jimmys post,  inom ett drygt dygn är det 45.000 delningar och fler lär det bli. Läs länken som leder dig till Jimmys berättelse om hur han blev utförsäkrad.

http://ajour.se/forsakringskassan-tvingar-jimmy-i-arbete-efter-dotterns-dod/?utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter

Åh vad jag önskar att alla som har en egen liknanade erfarenhet eller någon näståendes, ser till att det här sprids, eller delar din egen berättelse.  Att det blir en storm av protester mot ett samhälle som sparkar på den som ligger.

När man har med levande, sköra människor att göra så borde det vara straffbart att bedöma en persons arbetsförmåga via ett telefonsamtal utan att träffat personen ifråga.  Det är min absoluta uppfattning att sådana beslut kan bara tas av personer som följt hela processen. Ingen är vinnare av att forcera människor friska. Detta enkla basala lär vi barnen; stanna hemma tills du är helt frisk, helst feberfri i två dagar, annars förlängs sjukdomsförloppet.

Jag orkar inte höra argumenten om att vi behöver sätta gränsen någonstans, folk mår bra av att bryta isoleringen och komma igång att arbeta. Visst allt det där kan vara sant för några, men inte för ALLA.  Människan är skapad otroligt komplicerad och alldeles Underbar. Det är det mest dumdristigaste man kan tro att det skulle gå att sätta en tidsram som skulle kunna gälla för alla. Det skulle gå om vi var robotar. Men nu är vi inte det, vi är levande människor som bär på olika livsbagage, reagerar olika, olika känsliga, olika smärttrösklar, olika olika olika!!

Jag har hört alla  argumenten om och om igen, jag blir lika upprörd och provocerad varje gång, jag rentav spyr över dom. Det ekar inom mig varje gång; ni vet inte vad ni pratar om.

Hur kan jag säga det? Jo, för jag tror inte det finns en enda människa som skulle kunna rösta fram så stereotypa regler och  samtidigt ha egen erfarenhet av att ha varit sjuk och utsparkad i liggande läge.

Anki

PS.Jag vill  tillägga att det finns handläggare som sätter människan före reglerna.  Här i mitt inlägg  är det primärt beslutsfattarna min kritik vänds mot.DS

Lämna en kommentar

Under Uncategorized