Inte bli lamslagen!?

I går skrev jag :Vara kritisk utan att bli lamslagen.  Är det just vad som håller på att hända!?

I dag belyser sonen Emanuel detta i DN krönikan.

Jag har de senaste dagarna påverkats mer än vad jag förstår av hela händelseförloppet. Lika snabbt som det kom så gick det. Man har inte riktigt hängt med i de snabba svängarna. I dag vällde känslorna emot mig, jag blev så otroligt ledsen  när jag  läste om den 17-åriga studenten från Örebro som gick igång och agerade på filmklippet, och som på kort tid samlade ihop 1000 personer för att visa sin avsky mot de handlingar Kony utför.  De ville vara med och förändra världen men blev snabbt tagna ned på jorden, av kritiska röster som skallade så högt så de fick den unga kvinnan att lägga ned allt.

I dag när jag försökte analysera varför det berör mig så mycket, så förstår jag att jag identifierar mig med den här 17 åriga tjejen. Jag går ibland alldeles för snabbt igång på saker, ibland blir det fel och ibland har det blivit väldigt bra. Många gånger har jag blivit tilltäppt av kritiska röster och nedtagen  på jorden. Många har retat sig på mig, jag har sett möjligheter och  gjort något åt det, oftast busenkla saker som någon annan borde sett och gjort för länge sedan.  Det är som att det finns en oskriven lag, att så får det absolut inte gå till.  Det måste gå den rätta vägen genom alla administrativa kvarnar och beslutsvägar och kanske om xx antal månader/år kan man veta och ta ställning. Så det är bara att rätta sig i leden och  hålla inne med  entusiasmen tills dom som vet, avgör hur det skall gå till/om det ska gå till.

Det kanske är det rätta men jag är övertygad om att det inte är det enda rätta! Jag måste också för rättvisans skull tillägga att det har funnits personer runt omkring mig som har uppmuntrat mig och coachat mig. Jag är tacksam till dem som uppmuntrat mig och även till några få som tagit ned mig på jorden:)

Tillbaka till ämnet: Jag har läst mer om kritiken om Invisible children för att fördjupa mig och bilda mig en uppfattning , det jag åtminstone kan konstatera är att hur jag än gör så gör jag mig skyldig till att oskyldiga drabbas.

Anki

PS. En tanke som inte släpper mig,  tänk om den helt otroligt, ovanligt snabba spridningen av youtube klippet är svar på alla drabbade barns böner. DS

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s