Månadsarkiv: maj 2010

Helhjärtat!

En av mina första chefer sa ofta något som etsats sig fast i mig: ”Allt som är värt att göras, är värt att göras väl”. Orden har följt mig genom åren. Det finns ganska naturligt i mig att inte hafsa ihop något för sakens skull.

Jag har  börjat  upptäcka en ny plattform, att dela det jag har på hjärtat och det som rör sig i mina tankar. Den här bloggen!  Vilken skillnad det är att höra om en sak, för hur många gånger har jag inte hört  om revolutionen som har öppnats genom social medier, men det är en milsvid skillnad att själv göra upptäckten. Spännande, men lite läskigt  när jag fattade att ni verkligen läser det jag skriver. Först greps jag av prestation, men jag har fattat ett beslut att jag skriver bara när det rinner till. Jag vill inte styras av prestation, jag vill skriva helhjärtat. ”All som är värt att göras……”

Om några timmar ska jag helhjärtat åka båt till fastlandet, för att hälsa på min mamma som bor några veckor till på ett kortidsboende för rehabilitering. Yngsta dotter Elvira följer med och vi har packat för att pyssla om mormor med handmassage och manikyr, spela spela och se till att hon har kul och får skratta riktigt mycket. Hon han nog alltid mått som bäst när hon omringas av sina barnbarn. Förresten  har jag  alltid haft svårt att fatta att det skulle kunna vara bättre än att omringas av sina egna barn:)

En trevlig helg önskar jag dig!

Anki

1 kommentar

Under Uncategorized

Vi kan vara med och förrändra!

Jag håller fortfarande på och läser Benny Haag, jag är inte den som läser en bok över en natt.

Jag är djupt  fascinerad över  denna man som så beslutsamt tar strid mot alkoholen och dess konsekvenser. Det som ligger så djupt rotat långt tillbaka i vår historia, där det var mer eller mindre lag att supa sig redlös. I dag har vi satt snygga etiketter på flaskorna, så det ser snyggt och sofistikerat ut, men ack så djupt det sitter i folksjälen.

Jag blir påmind om när vår yngsta dotter började på ett föräldra kooperativt dagis. Under de två första månaderna så bjöds föräldrarna på vin vid tre olika tillfällen; avslut efter en gemensam städdag, ett föräldramöte, och hör och häpna, en maskerad tillsammans med barn och föräldrar en eftermiddag.

Jag höll på att explodera den eftermiddagen och uttryckte min frustration till den närmaste familjen bredvid, som var helt oförstående, som i sin tur blev  upprörda för att jag rörde upp.  De tyckte det var viktigt att barnen fick lära sig att alkohol är en naturlig del i att umgås???

Vår dotter gick där i fyra år och jag tror bara det serverades julglögg med alkohol till julfesten ett år, (de övriga åren hade vi julfesten på Frälsis).  Alltid något.

Tillbaka till boken som är skriven i dagboksform, nu är han runt och turnerar med sin monolog ”inte mer än fullt tack”, som är djupt gripande och ett svidande slag i mellangärdet på alla dem som någonsin trott att spriten är något som bara berör ett fåtal.                                                                                       Efter 15 föreställningar med  NBV (nykterhetsrörelsens bildningsförbund) som arrangör,   beskriver han något  obehagligt som stör honom rätt ordentligt. I de olika lokalerna lägger han märke till en tydlig uppdelning. På ena sidan sitter ett vätränat och tatuerat gäng från det lokala behandlingshemmet. På andra sidan sitter nyktehetsrörelsen som har tämligen en nedlåtande attityd gentemot behandlingshemmet. Vid det obligatoriska kaffe drickandet mumlas det lite om ”alkoholisterna” som kommit dit och så får han höra nykteristernas egna avhållsamhets historier, fyra eller fem generationer tillbaka.

Jag får rysningar och tyvärr, tyvärr  känner jag igen mig, detta fenomen har också smugit sig in, mer eller mindre i våra  kyrkor.

Recept mot detta: Omvändelse! Om du ser tendenser i din kyrka eller vart du än är, se till att du gör något åt det! Jag lovar att jag ska göra mitt.

Anki

2 kommentarer

Under Uncategorized