Liten glimt från Almedalsveckan 2017

”Från glapp till helhet, Framväxt av den nya kontinuitetsvården” var rubriken på ett av alla 4000 seminarier under Almedalsveckan. Att se till helheten tilltalar mig så jag gick dit. Jag insåg ganska snart att förändringsarbete inom en så stor myndighet, låg på en helt annan divison än vad jag kunde föreställa mig. Svårt som novis att greppa att det kan vara så tungrott att effektivisera vården, genom att lyssna och utgå från patienten, det som för mig är så självklart!  Jag fick en tydligare bild av att man har att kämpa emot ett tungt maktskifte sedan urminnes tider, där läkaren har haft makten och patienten har stillatigande fogat sig.

Regeringens nationella utredare Göran Stiernstedt var med och presenterade en utredning för ”effektiv vård”, där man bl.a föreslår att utgå från patientens behov och kontinuitet. Se länk:

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/01/13/vara-forslag-for-en-mer-effektiv-sjukvard/

Göran S talade om vikten av ledarskap, där varje läkare tar personligt ansvar för ”sin” patient. Att bygga ett system för att de patienter som en läkare skriver in följer man upp och tar ansvar för hela vägen. Det ger trygghet och kvalité för patienten!  För behandlade läkare är det otroligt tidsbesparande och  lägger dessutom en grund för lärande. Han säger också; att följa en patient gör oss skickliga, och det är det man själv vill möta som patient. Han avslutade med; att det går att bygga kontinuitets vård, men det tar tid.

.Jag kunde bara bekräfta i seminariet vilken oro det skapar hos patienter när det inte finns kontinuitet. Vi ser i vårt arbete att den oron förskjuter tillfrisknandet.

Jag anar att det finns goda möjligheter till förändringar, var också på ett annat seminarium om ”Personcentrerad vård”, där det har implementerats på några platser i Sverige, bla på psykiatrin på Gotland. Så hav tålamod, det är på G!

Mycket skulle kunna sägas om denna vecka, många viktiga personliga möten, många viktiga ämnen för de ”svagas” rätt. Det som har satt sig allra mest hos mig, är seminariet:  ”När kriminella gäng sprider skräck: Hur ger vi de unga hopp? ”

Medverkande: Sebastian Stakset, Rappartist, o fd kriminell
Joar Forsell, Liberala ungdomsförbundet
Elin Morén, vice ordf Vänsterns ungdomsförbund
Kristian Hartman, generalsekreterare Credo
Andreas Carlsson, riksdagsledamot, gruppledare KD

Det blev så påtagligt att det var två världar som möttes, den verkliga och den politiska. Sebastian Stakset som har ett förr och nu, som har levt i hatet och satt skräck på sin omgivning,  utbrister spontant de tillitsfulla, befriande orden till panelen: ” Jag tror inte vi behöver mer åsikter, jag tror vi behöver kärlek”.

Han tar tillfället att säga mycket mer på rekordkort tid,  mitt i allt kastar han fram ett påstående till panelen som griper tag i mig:  ”ALLA fängelseceller har biblar men finns inte i skolorna”.

Det kanske inte är helt sant, men det ligger väldigt mycket i hur upp och nedvänt det är. Jag är övertygad om att den Gudskärlek Sebastian vittnar om kan vända upp och ned på vårt samhälle!

Låt oss aldrig ge upp att bedja för vårt land!

/Anki

 

 

 

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Lurat försäkringskassan

tungt att än en gång läsa en artikel om personer som lurat Försäkringskassan på miljonbelopp genom att fejka funktionshinder.

http://www.gp.se/nyheter/sverige/familjerna-lurar-försäkringskassan-på-miljoner-1.4311301

Patrik Stintzing, åklargare, sätter ord på det som brinner inom mig:  ”Det som gör den här typen av brottslighet så väldigt allvarlig är att den slår mot människor som verkligen har behov av hjälp. Den slår mot hela välfärdsamhället, Det är en systemhotande typ av brottslighet”

Även Thomas Falk, kontrollverksamhetens talesperson i frågor som rör assistansersättning på Försäkringskassan tycker det är ett allvarligt brott: ”Det är den absolut värsta typen av brottslighet, när man profiterar på svaga grupper i samhället.  Där pengarna ska gå till sjuka personer som har rätt att leva ett liv som andra, som det står i lagen, där man utnyttjar det brottsligt”

Patrik S fortsätter:
– Jag kan tycka att det är väldigt märkligt att det under en tioårsperiod, mellan 2001 och 2011, egentligen inte görs några kontroller. Det görs inga läkarutlåtanden, inga hembesök i någon större utsträckning, det finns liksom ingenting utan det bara rullar på.

HUR ÄR DET MÖJLIGT ATT LURA FÖRSÄKRINGSKASSAN?  Det paradoxala är att inom samma myndighet så nagelfars läkares sjukskrivningar på patienter, och det finns strikta regler för att få del av sjukförsäkringen.

KANSKE JUST FÖR ATT NÅGRA LURAS!!

Kostnaderna för sjukrivningarna har ökat dramatiskt, och för att få ned kostnaderna så har reglerna för försäkringstiden stramats åt ordentligt. Jag funderar på hur man så totalt kan tappa omdömet, att man tror man löser problemet genom att tidsbestämma när personer ska vara friska? Inom vilket annat område som helst så skulle första steget vara att ta reda på orsaken till problemet och utgå i från det.

I höstas kunde man läsa i Läkartidningen.se om att kostnaderna  ökar och att  Riksrevisonen på eget initiativ tagit på sig att granska om läkare har tillräckliga förutsättningar att bedöma patienternas arbetsförmåga inför beslut om sjukskrivning.

En läkares kommenterar till denna artikel:

Min bild är att de ökade sjukskrivningarna hänger ihop med samhällsförändringar mer än läkares kunskaper om sjukskrivning. Tyvärr finns det väldigt lite diskussion om vad som driver upp sjukskrivningarna i perioder. Just nu är det människor mellan 30-38 i storstäder som står för en stor andel. Min gissning är att den lättare psykiska ohälsan handlar bl.a. om en livsmaximering som smygit sig in. Man skall hinna med att arbeta heltid, ha barn, resa, vara vältränad etc etc. Allt påspätt av Facebook etc. Ofta blir kraven så höga i perioder man man faktiskt blir sjuk. Det finns en viss diskussion om arbetsgivarens roll, men min uppfattning är att det handlar om hela livet, och inte bara arbetet. Tidigare var det mer självklart tex att någon jobbade deltid när barnen var små, men nu säger många att de har så höga lån etc, så det inte går. En annan grupp är de som hamnar utanför arbetslivet och far illa av det. Primärvård och psykiatri kan lappa ihop folk lite grann, men själva grundproblemet är inte ett sjukvårdsproblem utan ett politiskt problem. Min uppfattning är att den politiska diskussionen på senare år präglats av ekonomi, men väldigt lite om vad vi skall använda vår goda ekonomi till. Vad är det för samhälle vi vill bygga framöver? Kanske kan Riksrevisionsverket titta på hur politiker hanterar sig uppdrag när det gäller problemanalys och visioner?                                                           Martin Flodin, Specialistläkare i psykiatri, Synkron Örebro AB

Försäkringskassans vision: FK bildades för att ge alla samma rätt till trygghet, och den bra idén att ta hand om varandra blev ännu bättre när den gjordes tillgänglig och lika för alla!

Vilken fantastisk vision! Försäkringskassan har varit och är en välsignelse för många, men inte för ALLA! När vi inte lyckas få stopp på de som luras, då drabbas den som kanske allra mest behöver försäkringen/ersättningarna.

Det är helt oacceptabelt att vi inte kan komma till rätta med det utan att ”kasta ut barnet med badvattet”.

/Anki

 

 

 

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Att bli farmor och mormor!

För snart 4 år sedan hände det första gången,  jag blev farmor! Nio månader senare blev jag mormor! Helt fantastiskt stort!

Så händer det igen, i januari föddes ytterligare ett litet barn och i fredags kom det ännu en liten juvel till världen! Gratulanterna har låtit sig höras från alla håll och kanter. Jag blir glad och varm i hjärtat, fylls av förundrad och tacksamhet, samtidigt är det som om att jag inte fullt ut kan ta in detta stora.

Kanske att jag i helgen anade något om det ogreppbara.
Noah 3 år satte mig på spåret. Jag var barnvakt hos hos honom över helgen när mamma och pappa åkte till BB.
Lille Noah pratade mycket fram och tillbaka om bebisar i magen, alltifrån att  det låg en bebis i mammas mage till att jag hade legat i hans mage? :)
Om jag på något sätt antydde att hans mamma hade legat i min mage, så ville han inte höra talas om det, eller när jag påbörjade berätta något om när hans mamma var liten, så ville han inte höra talas om det, det var tvärstopp. Han markerade väldigt tydligt att det inte var ok. Däremot var det ok att jag berättade om när hans moster och morbror var liten, men inte hans mamma.
Lika surrealistiskt som det är för Noah att tänka att hans stora starka mamma har varit så liten att hon legat i min mage, så är det för mig att fullt ut ta in, att två av mina barn som har legat i min mage,  nu i sin tur har fått barn!
Det absurda är dessutom att dessa barn också är en liten liten del av mig.
Hur häftigt och overkligt som helst!
TACK Gud för våra fyra barnbarn, för att dom är så unika och underbara olika personligheter.
Billie, Noah, Frank och Ellie,
ni finns djupt i mitt hjärta och jag kommer alltid följa er i mina böner!

FullSizeRender (3)

/Farmor & mormor Anki

1 kommentar

Filed under Uncategorized

Tacksam tillbakablick på december 2016.

December månad på Frälsningsarmen Visby är en av den intensivaste månaden på året.
Julgrytsinsamling (insamling av ekonomiska medel),  julklappsinsamling,  julkonsert, logistik inför  utdelning av de insamlade medlen, genomförandet av utdelning. Sponsring av julmat till julbordet på julafton, förbereda julaftonfest, för att  med buller och bång fira Jesus födelsedag den 24:e.

Många, många är det som på ett eller annat sätt har varit involverade för att allt detta ska kunna genomföras. Som ansvarig för all logistik önskar jag nå fram till er alla hur viktig varje liten insats är för att vi ska kunna genomföra detta år från år. Oavsett om du är givare av ett ekonomiskt bidrag eller av julklappar, mat till julbordet eller om du är en av många som gett av din tid och engagemang för att möjliggöra allt detta. Utan dig skulle det inte vara möjligt!  Sammantaget  med alla givare och genomförare så är vi faktiskt flera tusen!

I år slog vi dessutom insamlingsrekord  på 363.391:-!! 

Tack alla givare, stora som mindre bidrag! Tack alla som har gett av sin tid att stå vid vid julgrytan!
Tack Visby centrum, alla butiker och enskilda för tomteparad med  julklappsinsamlingen! Tack Clarion hotel och alla julklappar som som kommit löpande under månaden! Tillsammans blev det ca 600 julklappar.
Tack Krukmakarens kafé som serverade kaffe! Tack alla volontärer som fanns med vid utdelningen av julklappar!  Tack personal för alla enskilda samtal vid överlämnandet av  det ekonomiska bidraget! Tack Hemse Pngstförsamling som förmedlat gåvorna på Sudret! Tack alla julmatsponsorer! Tack till deltagare i vår verksamhet som har varit händer och fötter högt och lågt i huset för att göra festfint!  Tack alla anställda för ert slit denna månad! Tack alla volontärer på julafton!   Brukar inte räkna upp alla tack av rädsla att missa någon, men kändes angeläget att ge en tydligare bild av hur stort allt är sammantaget, så jag tar risken. Har jag missat någon så hojta till! Ett Stort ovärderligt Tack till er ALLA!

340 hushåll har fått del av ett ekonomiskt bidrag + julklappar till barnen.  Det innebär att det är drygt tusen personer som fått del av  gåvorna.
Alla mottagare har fått personliga möten. Vi har fått lyssnat till många livshistorier, och  blivit påminda om att vi lever i en trasig värld där vi mer än någonsin behövs.
Vi brukar avsluta det korta mötet med att respektfullt  fråga om vi får ge det bästa vi kan ge: en välsignelse bön. Det har blivit många heliga ögonblick!

På julafton firade vi Jesus födelsedag, tillsammans var vi drygt 130 personer. Under gudstjänsten  blev vi påminda om att Jesus föddes in i en värld nästan identisk med dagens värld. Ingen stallidyll med skimrande ljus som julen gärna gestaltas. Jesus föddes  rakt in i en hård och kall värld, med ett uppdrag att komma med ljus in i mörkret!
Det uppdraget gav Jesus oss vidare!
”O, kom låt oss tillbedja, o kom låt oss tillbedja, o kom låt oss tillbedja, vår Herre Krist”

/Anki

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

Jag har beslutat lita på att Gud kommer förse oss oavsett förändrade räntelägen!

Vi är på väg att för första gången i vårt liv köpa en lägenhet, därmed är det första gången som vi lånar till ett boende. Vi lånade en gång 15.000:- till vår första bil. Då tyckte vi det var så förfärligt att banken tog så mycket pengar när vi skulle avbetala, så när avbetalningen äntligen var avslutad bestämde vi oss att börja månadsspara istället så vi kunde köpa nästa bil kontant. Det är så vi har levt i hela vårt vuxna liv, så att nu bli beroende av banken igen, är förhållandevis ganska  ny situation för oss. Det är mycket man ska sätta sig in i, nu har jag tränat mig i att förhandla räntan, räkna ut månadskostnaden utifrån de olika ränte erbjudande vi fått mm. Jag har lärt mig nya begrepp; ex att man får x antal punkters rabatt av räntan. Mycket skulle kunna skrivas om att kastas in i denna världen, men det är inte mitt syfte.

När man ska flytta, och dessutom till en lite mindre lägenhet och färre förrådsutrymmen, innebär det att rensa och åter rensa. Vi har ägnat oss åt rensande sedan i somras, och tagit nästan all ledig tid till det när vi varit hemma. Vi har ”tvingat” våra vuxna barn att gå igenom sina saker i förråden, för att ta ställning till vad de vill slänga eller ta med sig hem. Jag tror alla familjens medlemmar har stått och titta med lite sorg på sina olika samlingsobjekt och tänkt; ”all tid som jag la på det här och nu bör jag se till att göra mig av med det”. Vi har kört många, många varv till secondhand och återvinning och gett bort saker. Det har varit en process som ibland varit ganska jobbig, en gång vid återvinningen tog jag tillbaka en av sakerna jag just kastat :)

Det är ju trots allt så att en del av det man spar har ett affektionsvärde, som man bara inte kan göra sig av med. Jag hittad ett av mina första lönekvitto, som ni ser så  hade jag veckolön som jag signerade varje vecka.

fullsizerender-2

 

Jag har alltså jobbat i Frälsningsarmén i snart 40 år , jag började med att vara assistent till en kårledare, då var min månadslön på 1256:- brutto. Som ni ser så var ju hyran därefter också, det var på den tiden då det var ok att ha löneförmåner. Det fanns möblerade lägenheter som man flyttade in som man försökte ge en personlig touch. Det förändrades ganska snabbt under mina första år som officer, den ena förmånen efter den andra togs bort och lönerna höjdes. Lönerna har alltid varit likvärdiga oavsett man eller kvinna och gradbeteckning. Någon liten ynka höjning fick man för antal tjänsteår. Trots förändringarna så har vi varit lågavlönade, de tio sista åren har det hänt mycket så vi har en humanare lön, därav att vi godkändes för banklån:)

Jag är tacksam att jag har lärt mig leva efter de tillgångar vi har fått genom åren, det har lärt mig massor om livet. Jag kan mycket väl identifiera mig med alla hjälpsökande inför julen, tiden då man så gärna vill kunna göra det där lilla extra. När inte marginalerna finns så skapar det stress och för en del kraftig ångest. Man vänder och vrider på kronorna likaså gjord vi. Jag hade stenkoll var julskinkan och lutfisken var billigast, och gick runt i olika butiker och inhandlade de varor som var billigaste. Jag höll i god tid utkik efter erbjudande på julklappar till barnen som kunde matcha något dom hade önskat sig. Alla lågprisbutiker var och är en välsignelse för den med begränsad ekonomi!  Det kan bli väldigt tröttsamt i längden att hela tiden räkna varje krona och rätta inköpen efter de billigaste varorna. Men man kan leva ett gott liv utan att ha ett fett lönekuvert.

Jag är framförallt tacksam till Gud, för jag tror, utöver att vi lärde oss att ha stenkoll på priser, att Gud har haft sin hand över vår familj, och försett oss med så mycket mer än det nödvändiga, ibland på ett helt mirakulöst sätt. Det har aldrig fattats oss något!

Att vi i dag vågar ta steget att köpa en lägenhet, är dels för att vi är vältränade att leva efter de tillgångar vi har, men framförallt att vi beslutat att lita på att Gud kommer förse oss oavsett förändrade räntelägen!

TACK Gud att du alltid har varit med i både smått och stort!

/Anki

 

 

 

 

 

 

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

Alkoholens konsekvenser är ingen het fråga under Almedalsveckan.

Almedlasveckan 2016 är i full gång, med fler seminarier än någonsin.  Jag har försökt lotsa mig fram bland allt som erbjuds och gått på det som varit angelägna frågor för mig.

Även i år arrangerar  (G) som i Gud, seminarier, i går var temat på ett av dem: ”Ungas rätt till en uppväxt fri från alkohol och droger”. Det första som slog mig var när jag kom lite sent till föreläsningen, och såg att det inte var så välbesökt: det här är ingen ”het” fråga. Eller kanske just vad det är, och därför flyr man den?

Var femte barn, ca 385.000 växer upp i en familj med riskabel alkoholkonsumtion. Hur hjälper vi dessa barn?

Oliva Trygg från stiftelsen Trygga Barnen, delade sin erfarenhet av att växa upp i en familj där konsumtionen av alkoholen var en på en ”lagom” nivå, en naturlig del i vardagen, men där otryggheten smög sig in av föräldrars förändrade beteende. Hur pappan blev uppsluppen, raljerade och hånade sin egen dotter.

Å andra sidan förespråkades att använda sitt sunda förnuft, att varje vuxen är kapabel att konsumera alkohol i lagom mängd, vilket vi vet majoriteten förespråkar.  Så många lever i förnekelse att vilja se att det skulle kunna skapa otrygghet hos barn att konsumera alkohol när barnen är med.

Jag kom osökt att tänka på en krönika jag läste för flera år sedan, där Marcus Birro sätter huvudet på spiken: Spriten, vänner. Vårt lands sakrament. Spriten är helig för oss. Den betyder mer än våra egna barns välbefinnande.

Sorgligt!

/Anki

 

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Ingen skolavslutning för mig i år.

I gymnasiet är skolavslutningen reserverad endast för elever och skolpersonal. Vår yngsta dottern som i dag skulle avsluta sitt första år på gymnasiet gjorde sig fin och gick iväg på avslutning. Lite tomt kändes det, att inte själv göra sig sommarfin och komma efter med filten för att slå sig ned i Almedalen. Tanken slog mig att det var första året på över 30 år i rad som jag inte gick på någon av barnens sommarfest eller skolavslutning. En ganska lång tid!  Så blir det när man sprider ut barnafödandet:)

Öppnade fönstret från kontoret för att försöka fånga upp något ljud från Almedalen. Lite svagt kunde jag höra ”Den blomstertid nu kommer”, så pyttelite skolavslutningskänsla infann sig ändå.

På torsdag åker vår yngsta dotter till ett av barnbarnens 1:a sommarfest!

Osökt kom den gamla psalmen: ”Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång……”

Thats life!

/Anki

 

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized